lördag 24 november 2007

Skridskobana !

Catherine P. berättar att när hon kom knallande på torget en dag möttes plötsligt hon av en intervjuare som undrade vad hon tyckte om att man ville bygga en ny galleria just där.

Hon tänkte: "Va, på Brotorget? Har vi inte nog med halvt om halvt öde butikslägen i stan? Behöver vi ännu fler människofientliga byggnader att försöka klura ut varför de finns i våra liv, när det finns så mycket annat roligt vi skulle kunna göra med vår älskade, lite förvirrat sönderbyggda, stadskärna?"

Och hon tänkte: "Minns ni de där enskilda små handlarna som alla hade sina alldeles egna affärsidéer och varor för just oss – vi som bodde här och ingen annanstans? Minns ni den lilla stan där han som köpte in kläderna till herrklädesbutiken visste vad befolkningen just här brukar gilla; inte vad en inköpsavdelning i storstan tyckte sig mena att vi behövde? Den där lilla stan där man hittade butiker som var speciella för just den här delen av världen, inte en karbonkopia av affärsbeståndet i Borlänge"

Och sen tänkte hon: "Alla städer som man kommer till och trivs i har sin alldeles egen prägel, och det är den ni skall hitta, formulera och komma överens om nu. Nä, jag tänker inte skriva er på näsan vad det skulle kunna vara, lite får ni allt göra själva. Men jag kan ge er en ledtråd: - skridskobana."



Och vi tackar och håller med Catherine. Det som behövs just den här årstiden, när positivhalarna, glassgubbarna och sambaorkestern är någon annanstans, är inte en galleria, där vi fryser hur mycket olja dom än bränner, utan en skridskobana där vi kan åka oss varma och få röda kinder eller värma oss vid eldkorgar, umgås, lyssna till musik, dricka glögg och äta varma kastanjer. En skridskobana, det är det vi behöver! Snoddas blir kvar, han får bli vårt skyddshelgon. Och det är billigt! Verkställ!

1 kommentar:

Marie-Louise Bohman sa...

Det är bra! Trots att jag inte själv kan stå på ett par skridskor, skulle jag älska att stå där och titta på de som åker. Musiken ska flöda ur högtalarna och långkorven och glöggen håller mig varm. Jag har i stort sett åkt Sverige runt på alla mina semestrar och jag har A L D R I G ens frågat någon var närmaste galleria ligger! Jag brukar åka förbi de flesta städer, om de inte har något speciellt, mysigt gammaldags att visa upp. Jag tycker om att gå i Gränna på pepparnötterna och äta polkagrisar, för det är det som är Gränna. Och Vadstena med sina små gator och affärer och Söderköping med sin kanal och sina strandcaféer osv i all oändlighet. En galleria är det sista jag vill se. I Karlskrona har de Norra Europas största torg med en staty av Karl XI. Jag har aldrig hört någon där föreslå att man ska glasa in torget, trots att det är många kvadratmeter att bygga på. (Hoppas de inte ser det här, för då gör de väl det.) Kunde inte lokstallarna blivit en bra fasad för en galleria? Bättre läge också för de som åker förbi. Torget är stadens själ. Det spelar ingen roll om det är fult eller vackert, för sånt brukar utvecklas av sig själv med tiden. Det spelar ingen roll att politikerna lovat att en massa hemliga affärskedjor ska etablera sig och gå med vinst. Vi har i alla fall inget torg. Ta inte vårat torg!