Förräderi!

Varför, strängt taget, skulle man bygga en galleria på Brotorget? För att underlätta inköpen av blusar och kalsonger? Eller att äntligen förse dessa inköp med en passande inramning. För att öka och befrämja den allmänna köplusten?


Ingenting i världen är nog mindre viktigt än just att bygga en galleria på Brotorget. Och inte är det medborgarna som kräver att konsumtion och köpenskap ska ta upp all tillgänglig yta i staden, och i det allmänna medvetandet. Våra sporadiska behov av att köpa blusar och kalsonger behöver inga centralt belägna glaspalats, de kan ombesörjas enklare och utan åthävor.

Konsumismen som politik framstår allt mer som en sjukdom i vår tid, skadlig för sinnena, fördärvlig för miljön.


En sorglig majoritet av bollnäspolitiker, den marknadsliberale tidningsredaktören Eklund och hans eftersägare, den fnittrande kulturkåsören Jansson, har inte tänkt igenom dessa saker. De vet inte, de bara tror att en galleria är högsta prioritet. Om ett danskt företag vill köpa stadens torg måste man alltså ofördröjligen buga och sälja!

Jaså, måste man?


Brotorget är, vad de än påstår, den enda platsen i Bollnäs som liknar ett torg, och fungerar som ett sådant. Inget märkvärdigt men ändå. Träden har nu vuxit upp och därunder rör sig människor, fritt och gratis, som på vilket annat torg i världen som helst.


Brotorget har framtiden för sig. Om där idag finns kitsch och lekskulpturer med säkerhetsbrister kan det vara något annat om tjugo eller hundra år. Det viktiga är att det faktiskt finns ett torg.


Tillskyndarna har kanske förväxlat ordet torg med ordet tomt. De tror att det är samma sak. Men så är det inte, för en tomt kanske man kan sälja, däremot aldrig stadens torg.

Att göra så liknar förräderi.

Det beslutet måste rivas upp.

Ja Rädda Brotorget!


Thomas Tidholm