Man kan ju för i hela friden inte sälja ett TORG!

Det är det alltihop handlar om. Den som tror något annat måste fundera en gång till. Så snart ett torg har uppstått, oavsett hur, tillhör det Alla och omfattas av den Speciella Allemansrätten. Det kan då inte längre säljas. Det får inte heller bebyggas med något som är vidlyftigre än en mindre friluftsscen eller en korvkiosk. Torget ska i övrigt lämnas till fri utveckling. Så är det bara.

"Ett centrum för handeln"

Ett centrum för handeln, det ska Bollnäs bli, tycker näringslivschefen Eriksson. Det låter ju alldeles förbannat märkvärdigt. Men om han någon gång besvärar sig med att gå en sväng ner på torget, kan han få se några killar som kämpar varje dag med att få igång lite handel. Vad är det för fel på dom?

Om det fanns kloka politiker

Om det fanns något vett i detta. Om det fanns kloka politiker skulle dom inte köra över den opinion som dom vet finns för att behålla torget. Dom skulle erbjuda en annan plats för den tilltänkta gallerian och på så vis låta alla få som dom vill.
Fredlig samexistens. Vi accepterar att ni bygger en galleria, trots att vi tycker att det är komplett onödigt. Ni accepterar att vi vill sitta och hänga under korkekarna, OK? (Skridskobana på vintern.)
Om det fanns något vett. Om det fanns kloka politiker skulle detta vara fullt möjljigt, till och med självklart.

Gallerian Haddera!

I torsdags fick jag debattera i lokalradion med några politiker. I åtta minuter, det fick inte plats mer för P4 har så mycket musik dom måste spela. Det var Olle Nilsson-Sträng (s), Åsa Äng, Moderat, och Per-Olof Ågren (mp). Åsa och Olle är FÖR, de vill så himla gärna få bort det där gamla torget och bygga nånting nytt och fint.
De var så otroligt glada och nöjda och överens. Klart man blir förvånad, man tror ju att moderater och sossar står en bit ifrån varann. Inte dessa två i varje fall. Åsa hoppade upp och ner och liknade Pernilla Wiberg, det enda som fattades var en plastig slalomskida i näven. Olle skrattade och myste, han är en riktig trevlighetsminister. Han visade senaste ritningen i glada färger.
Vem som stod bakom den förstod jag aldrig, har dom tagit sig en kväll med "danskarna" och ritat tillsammans? Ingenting är osannolikt. När smakar en Tuborg bäst?
"Det kommer att bli bra det här" frustade Åsa. Per-Olof skakade klentroget på huvudet. Han såg beklämd ut, och så kände jag mig också. Åsa och Olle var så i gasen. Ändå förstod jag att det inte var Brotorget dom tänkte på, och än mindre på människorna, det var bara så KUL att debattera och ösa på mot några som inte hade ett smack att säga till om. Det var politik! Det var sport att stå där och säga dessa ogenomtänkta och oseriösa saker rätt ut.
Gallerian Haddera!
T.T.

Marie-Louise Bohman

bor i Bollnäs. Hon bloggar också om Brotorget på sin hemsida (se här!), som annars handlar om henne själv och om hennes chihuahua som heter Klara Månsken. Marie-Louise har tagit bilder på torget, men även på det stendöda Byråkrattorget, som aldrig kan bli något alternativ.

Torgmöten. Minns ni "Ny Dämkrati"?

Eklund tycker

Anders Eklund, tidningen Ljusnans politiske redaktör, en trogen vän av marknadsekonomi och tillväxt, blev så illa förtjust i tanken på en fin blank ny galleria i Bollnäs att han långt innan något beslut var taget skrev flera ledare om hur bra det skulle bli, och att förändring är ett värde i sig, osv. Han kunde sedan inte riktigt TA att det visade sig finnas efterblivna människor i Bollnäs som hellre vill ha ett vanligt torg där vem som helst kan upphålla sig när och hur som helst utan att bidra till Tillväxten det allra minsta lilla. Ända in i kommunfullmäktige hade dessa människor skaffat sig representanter som nu röstade nej till den fina gallerian!
Försäljningen gick igenom med bara 23 röster av 49 möjliga, men oppositionen var splittrad och det gick som det gick.
När Anders dagen efter omröstningen i kommunfullmäktige skulle kommentera i tidningen var det något som brast inom honom, och han skrev att INGEN var emot gallerian! (klicka här och läs!) Det var ju direkt lögnaktigt, men han kände kanske ett inre tvång. Ja han tog i ordentligt och påstod dessutom att när torget byggdes ville folk minsann hellre ha kvar dåvarande bebyggelse. Ganska osannolikt, för där stod bara Tupp-Bengts gamla ruckel som denne tjuvhållit på i åratal för att få ut mesta möjliga. Brotorget var nämligen planerat sedan slutet av femtiotalet och är inte alls någon parentes, som Eklund skrev.
Dagarna därefter kom dementier från Folkpartiet (läs här!) och Vänsterpartiet som påpekade att de faktiskt hade yrkat avslag. Båda bemödade sig också om att förklara själva röstningsförfarandet för Eklund, eftersom han tycktes okunnig om sådana saker. På detta svarade Eklund någonting som var ganska obegripligt, men han bad inte om ursäkt, vilket nog hade varit på sin plats.

Lustigt nog kom strax därpå en debatt i DN där det ifrågasattes om ledarsidor alls behövs. Särskilt på mindre orter med en enda dominerande tidning kan det framstå som övermaga att någon tar sig så exklusiva rättigheter. Ingen har ju strängt taget bett att varje morgon få höra vad just Anders Eklund tycker! Hans kärlek till Marknaden är dessutom så ohöljd, nästan naken. Man blir liksom generad.